Skanshof

Redan före invigningen väckte Skanshof uppmärksamhet. Ängsliga grannar klagade. Nyfikna branschrävar viskade. Inte undra på.

Göteborgsfamiljens senaste skapelse är en ovanligt storslagen blomma i Göteborgs krogbukett. Här ryms nästan niohundra gäster, utspridda över fyra våningar, lika många uteserveringar och en slottspark med pool på taket. Dimensionen påverkar stämningen: Här är alla välkomna, men ingen är stammis. Det unga personalgardet i marina uniformer hälsar lika proffsigt på stekare, turister och lokala kulturprofiler som på rövare och pirater.

Det hela skapar en avslappnat anonym atmosfär. Men Skanshof är inget smaklöst gargantuanskt gluffarnäste. Den jugendinspirerade inredningen är återhållsam och harmonierar med den forna banklokalens marmorgolv och träpaneler. Takparken, där du kan strosa mellan de doftande salvia- och timjanplantorna medan du sippar på en espresso martini, är värd ett besök i sig.

Maten har både marin spetsprofil och uttalat lokal förankring. Ostronen kommer från Lotta Klemming i Grebbestad. Bland förrätterna finns klassiker som sos-tallrikar och en smörstekt toast med siklöjrom från USA och crème fraiche. Inget revolutionerande, men det är väl genomfört.

Menyn kretsar annars kring de färska räkorna, havskräftorna, humrarna, blåmusslorna och krabbklorna som serveras portionsvis eller på iskylda platåer. Bland övriga rätter utgör en linguine med pilgrimsmusslor, räkor och färska örter ett balanserat möte mellan hav och land. Den ekologiska vinlistan saknar tydlig spets, men drinkarna är skäl nog att dröja sig kvar på någon av de soliga terrasserna. Många förutspådde att Skanshof skulle förändra Skanstorget, som tidigare var en vit fläck på krogkartan.

Men faktumet att här nu finns ett skaldjurspalats som serverar klassiska havsrätter gör faktiskt hela Göteborg till en större stad.