Häktet

I krogbranschen är hög ambition ofta tätt sammankopplat med antingen en konservativ passion för att förvalta ett kulturarv, eller en brinnande lust att förnya och utmana gastronomins gränser. Häktet har tvivelsutan ambition, men hit kommer du varken för nostalgiskt frossande i klassiker eller för att möta framtiden. Tvärtom kan man betrakta stället som en manifestation av det senaste decenniets förhärskande idé om hur en krog bör se ut.

Stället är en flerarmad bläckfisk bestående av ölbar, cocktailbar, speakeasy, chambre séparée och matsal. Hjärtat, hjärnan och nervcentralen är dock själva krogen, med sina råa betongytor och nakna glödlampor – och det lagom kurerade utbudet av naturviner och hantverksöl. Maten följer samma logik.

Häktet levererar det medelkräsna gäster med krogvana kan förvänta sig: Delningsvänliga smårätter på råvaror som harmonierar med årstiderna, men som för säkerhets skull kläs i ganska högljudd smakdräkt. Ett färskbakt litet vetebröd är penslat med sirap och honung och strösslat med salt. Fläskrilletten kommer i en moffig liten hög med senapsfrön, picklad rödlök och gräslök.

Vårens sparris serveras bränd, i en röra med solrosfrön och färska blad. En grillad makrillfilé som vilar på nässelsås är underbart frisk och fet. Ibland brukar man göra museilägenheter av orörda hem, för att visa hur vardagslivet såg ut under en viss period.

Om inte Häktet drev en så framgångsrik och trevlig verksamhet skulle man kunna plasta in stället och bevara det för framtiden, som en typisk södermalmskrog från 2010- och tidigt 2020-tal. Tills vidare fortsätter vi och många med oss att gå hit. Här blir vi varken utmanade eller missnöjda, och det är fint så.